De boende på Harlöt

Harlöt var båtsmanstorp nummer 105 under Lundby, och är känt sedan 1720. Båtsmännen hette Thunborg eller Thunberg.

Trakten har en lång tradition. Namnet Lundby antyder att detta kan ha varit en kultplats under hednatid, och att kyrkan placerats där gör detta än mer troligt. Vi har också runstenen vid kyrkan, som enligt en tradition ska ha hittats i närheten av "Ugglas hål", där alltså en forntida bro bör ha anlagts. Enligt skylten vid runstenen ska texten lyda "Tydisk och Froste lät göra bron och resa stenen efter Orme, sin fader god". Namnet Tydisk tycks dock vara en felläsning, och ska förmodligen vara Tryrik.

Namnet Harlöt antyder att marken från början varit betesmark. Löt kommer från samma ord som luta och brukar betyda sluttande betesmark eller liknande. Har- kommer förmodligen av ett ord som betyder stengrund eller stenig mark. Åkern nedanför kallades Hargärdet (norra delen, södra delen kallades Hargälsbråten vilket antyder att den odlats upp lite senare), förmodligen av den samling sten som förmodligen är rester efter den bro som omtalas på runstenen.

Husförhörslängderna på Mörkö börjar 1765, och från detta årtal kan vi följa vilka båtsmän som bott där, förutom ett gap mellan 1784 och 1798 då böcker saknas.

De första kända Harlötborna

Första gången vi stöter på Harlöt i kyrkböckerna är 29 april 1720. Då begrovs hustrun Maria Mattsdotter från Harlöt, 47 år gammal.

26 september 1722 kan vi konstatera att båtsmannen Anders Thunberg och hans hustru Anna Persdotter fick sonen Nils i Harlöt. Dopvittnen var Lars Pärsson i Lundby, hustrun Karin Ersdotter i Lundby och Jon Nilsson, också Lundby, Ingeborg Bengtsdotter i Barkarboda, drängen Anders Ersson i Vickelby och pigan Maria Jonsdotter. Tyvärr blev gossen bara drygt 6 år, han begravdes 25 februari 1729.

24 april 1731 föddes en Olof i Harlöt. Han var son till båtsmannen Erik Lustig och Maria Olsdotter. Denna gång var det för ovanlighetens skull inte en Thunborg som bodde i Harlöt, såvida inte prästen skrivit fel. I april 1734 begravdes dock "Båtsman Thunbergs hustru, 40 år".

27 juli 1735 begravdes Anders Thunbergs barn, 149 dagar gammalt. 21 december samma år begravdes båtsman Thunbergs hustru Margareta Larsdotter, 33 år grammal.

Mellan 1765 och 1775 nämns en C. Fredrik Thunborg, vars ålder uppgavs vara 39 år. Förmodligen flyttade han dit före 1756. Då föddes en dotter som hette Kerstin. Modern hette Nilsdotter i efternamn, och fadern hette Karl Fredrik Thunborg.

Tragiska år

Åren 1760-62 var tragiska år i Harlöt. 16 mars 1760 dog Catharina Thunborg i frossa, 38 år och 4 månader gammal. Den 7 december gick den ettårige sonen bort. Vintern 1762 härjade kopporna som tog två av barnen i Harlöt, Maria Karlsdotter den 30 januari, 3 år gammal, och Kerstin Karlsdotter den 5 februari, 5 år och 11 månader gammal. En ny dotter föddes 11 augusti samma år men gick bort redan 17 november.

1775-84 bodde där Carl Thunborg och Agneta Hansdotter med sonen Carl, född 1767. Carls ålder uppgavs till 53 år, Agnetas till 46 år och sonen Carls till 9 år. Prästen har uppgivit att Carl d.ä. var läskunnig.

Från 1798 hette båtsmannen Per Thunborg, som var född 1765. Hans hustru hette Katarina Nilsdotter och var född 1772 i Vagnhärad. De hade barnen Jan Peter, född 1797 och Anna Stina, född 1800. Dessutom bodde hos familjen änkan Anna Andersdotter, född 1737. Dottern flyttade till Eneboda 1816.

"Renoverade änkan"

Per avled 1817 och ersattes av korpralen Peter Thunborg. Han var född 15 april 1774 i Hölö och kunde läsa och förstå "Christendom". Han tycks ha gift sig med företrädarens änka Katarina. Under en tid hade de också en inhysing, änkan Stina Andersdotter som sen flyttade vidare till Vickelby. Peter Thunborg dog 1837.

1838 flyttade båtsmannen Anders Thunborg, född 14 januari 1810 i Ludgo, in i Harlöt tillsammans med hustrun Anna Stina Andersdotter. Hon var född 15 april 1807 i Settersta. De kom närmast från Hölö där sönerna Anders Gustaf (6/10 1835) och Carl Eric (5/1 1837) var födda. På Harlöt utökades skaran med två döttrar, Clara Christina föddes 10 mars 1842 och Mathilda Charlotta 28 juli 1844. 1848 tog båtsmannen avsked och flyttade till Pålsundet. Från denna period finns två besiktningsprotokoll bevarade.

Nästa båtsman var Lars Peter Thunborg, som var född 1 juni 1818 i Vagnhärad. Han gifte sig 1848 med en kvinna från Mörkö, Anna Stina Andersdotter som alltså hade samma namn som sin företrädare på torpet. Hon var född 30 oktober 1811. De fick dottern Sophia Augusta 21 juli 1849. 1853 flyttade familjen till Björkarö.

Carl Gustaf Thunborg, född i Trosa 6 maj 1823 blev näste båtsman nr 105. Han var gift med Christina Andersdotter, född 14 april 1828 i Mörkö. De hade dottern Clara Christina, som var född 3 april 1851 i Mörkö. 1857 flyttade familjen till Tuna.

Catharinas epok

Nästa båtsman var en stockholmare, Frans August Thunborg, som var född 6 november 1831. Hustrun Catharina Jansdotter var från Västerljung, född 20 maj 1831. Från Västerljung hade de med sig dottern Johanna Sophia som var född 20 juni 1854 där. På Harlöt såg ytterligare två döttrar dagens ljus, Clara Augusta den 3 oktober 1858 och Hilda Augustina den 26 november 1860. Paret fick också en son, Johan August den 20 april 1863. Tyvärr dog han redan 4 september året efter. Några fler barn blev det inte, för på nyårsdagen 1865 hittades Frans August ”död ute å marken i närheten av sin bostad ... ihjälfrusen till följd af missbruk af starka drycker”.

Catharina var tydligen en företagsam kvinna, för hon hann med att få en "oäkta son under änketiden", Johan som föddes 17 januari 1866. Några månader innan, 26 augusti 1865, hade nästa båtsman, Lars Peter Larsson Thunborg, flyttat in från Årdala. Han var född 1 juni 1840 i Blacksta och förde med sig "oäkta" sonen Lars Eric, född 27 mars 1864 i Forsa. I september hade Catharinas dotter Johanna dött i scharlakansfeber, tolv är gammal.

Den 30/12 1866 gifte sig Catharina och Lars Peter. Den 25 april 1868 fick de sonen Karl Alfred. Två år senare den 12 maj dog "oäkta" sonen Johan bara fyra år gammal, också han i scharlakansfeber. Det skulle sen bli ytterligare två döttrar, Erika Charlotta som föddes 8 februari 1871 men dog dagen efter, och Catharina Mathilda som föddes 1 augusti 1872.

Dottern Clara Augusta började som piga på Ekeby 1874, 16 år gammal. Hon flyttade 1875 till Nöckna och året efter till Stockholm men kom tillbaka efter två år. Hon tjänstgjorde en kortare tid på Hörningsholm, för att 1880 flytta till Värmdö. 1881 flyttade hon till Stockholm, Klara Norra Kyrkogata 14-16, där hon försörjde sig som sömmerska. Hon hade då efternamnet Lennström (liksom systern Hilda). 1882 flyttade hon till Skanstull, och bodde sen på olika adresser på Söder. 1883 föddes dottern Ada Urd Elisif, men hon var fortfarande ogift. Fadern Johan Adolf Lindström noteras som "frånvarande". 1886 tog hon emot understöd. 1887 gifte hon sig med mjölnaren J. Jansson, född 1861. Hon dog 7 maj år 1900, bara 42 år gammal. Dottern dog 1912 på Södermalm. (Flera barn)

1878 var dottern Hilda arton år och flyttade till Nora som piga, men återkom efter ett år. 1885 gav hon sig iväg till Stockholm, där hon återfinns under namnet Sävström (fortfarande ogift) på Hornsgatan 66, där hon arbetade som strykerska under ett år innan hon flyttade vidare till Jakobs församling.

Året efter flyttade Lars Peters son Lars Eric till Egelsvik, han var då bara femton år gammal. Han jobbade som dräng där och senare på Örsta, Tegneby och Tramsta. Där träffade han pigan Emma Kristina Jansson i Eneboda skollärarbostad (född 28/7 1864 i YtterJärna). De gifte sig 27/9 1892 och flyttade till Grödinge året efter.

Carl Alfred gav sig också iväg då han fyllt femton, han flyttade till Gåsta. Via Uggeltorp, Gumsekulla och Skansfärja kom han till Grödinge 1889. Han sällade sig till metodisterna och dog så småningom i tuberkulos 1920. Han vistades då vid Tegneby och titulerades f.d. dräng.

Nu fanns bara Lars Peter, hustrun Catharina och dottern Catharina kvar på Harlöt. Men skaran utökades 1 september 1888 med barnhusbarnet 3151 Astrid Hildegard, som var född 21 maj 1888 i Adolf Fredriks församling. De flyttade år 1900 till Åtorp, som förr fungerade som fattighus eller ålderdomshem. Dottern Catharina gifte sig 13/9 1896 i Adolf Fredrik med drängen Karl Alexander Karlsson från Adolf Fredrik, född 12/12 1871.

Båtsmännen försvinner

Lars Peter blev den siste båtsmannen på Harlöt. Institutionen med båtsmanstorp upphörde 1902. Harlöt blev arrendetorp under Hörningsholm.

1900 bodde arbetskarlen Erik Vilhelm Eriksson (f. 6 februari 1861) och hans hustru Ulrika Matilda Nilsson (f. 10 juli 1864) där. De fick dottern Märta Linnéa 29/3 1900.

1902 arrenderade Anders Gustav Nilsson, född 25 mars 1872, och Hilma Josefina Lundblad, född 22 juli 1875, torpet. De hade en piga, Elin Charlotta Lundblad, född 7 juli 1883, som troligen var Hilma Josefinas yngre syster.

Systrarna tycks ha varit produktiva. 31 augusti 1903 födde Hilma trillingarna Gustaf Arvid, Karl Edvin och Helga Maria. De var levande födda men dog förmodligen kort efteråt, eftersom alla tre markerats med ett kors i kanten i födelseboken.

3 april 1904 var det dags för Elin Charlotta att få tvillingar. Den ene var dödfödd men den andre döptes till Oscar Edvin. Drängen Knut Oscar Lindberg i Ytterberga (f. 10/6 1883) erkände faderskapet. De båda gifte sig sedermera och flyttade till Skymtet, där Knut Hjalmar såg dagens ljus på nyårsafton 1905.

3 januari 1910 föddes på Harlöt sonen Alf Gustav Edvin. 1917 flyttade familjen till Sandbrink.

Fridal grundläggs

1918 kom Johan Fridolf Öberg, född 4 juli 1888 i Markim, och Elsa Amalia Karlsson, född 9 juli 1891 i Gåsta, Mörkö. Fridolf hade flyttat med sina föräldrar till Nora Kvarn 1896. Elsas föräldrar hade flyttat till Östra Nybygget 1893. De hade gift sig i Södertälje 1912, och flyttade in med barnen Sten, Margareta och Egon. Närmast kom de från Skymtet.

De arrenderade dock inte hela området. Själva torpstugan med trädgård undantogs. Först från 1924 arrenderades även Harlötstugan.

På den kartskiss som gjordes 1917 framgår att förutom torpstugan fanns också en ladugård. Den låg vid berget mot Solberga, förmodligen någonstans mellan det nuvarande garaget och den före detta tvättstugan.

Fridolf och Elsa byggde ett nytt boningshus 1918. Förmodligen revs den gamla ladugården då det nya huset byggdes. På Fridal, som det nya huset kom att heta, föddes ytterligare tre barn, John, Birgit och Berit.

Med stöd av ensittarlagen kunde de friköpa området 1937. Det styckades av från Lundby, Ytterberga och Håga och fick fastighetsbeteckningen Fridal 11. Då fanns också ladugård och hönshus på tomten.

Huvudfastigheten byggdes om, och Harlötstugan, som använts som snickarbod, revs. I stället för torpstugan byggdes en mindre stuga, där sonen Egon flyttade in med Ingrid Pihlblad efter att de gift sig 1940 (de flyttade till Stockholm 1944 tillsammans med dottern Marianne, född 1941).

Efter Fridolfs bortgång 1949 flyttade Elsa in i lillstugan, som då också byggdes till. Hon bodde där till sin död 1960.

Fastigheten styckades upp i nio tomter, och de sju obebyggda tomterna började bebyggas 1968.