Klockarsonen från Mörkö som grundlade Bollnäs

År 1813, flera årtionden före folkskolans införande i Sverige, kom en ung hälsing till Mörkö för att tjänstgöra som skolmästare i den nyinrättade skolan vid gården Skäsa (Skesa). Prästen Carl Ulric Ekström skrev i sin sockenbeskriving från 1828 om denna nymodighet:

"Barnaundervisningen är också här uti ganska god författning. Kammarherren Grefve N. Bonde och dess Husfru A. C. Flemming, hvilkas namn denna Församling alltid bör bevara uti en dyrbar åminnelse för sin hulda omsorg, sin vidsträckta omvårdnad och sina stora uppoffringar för dess väl, inrättade år 1813* en Sockenschola för allmogens ungdom inom Mörkö Församling, samt för de bönders och torpares barn från Näs hemman i Grödinge Socken, som höra under Hörningsholms Fideicommiss.

Uti denna Schola intagas barn utan afseende på kön eller ålder, så snart de känna bokstäfverna. De undervisas sedan uti innanläsning, räkning och skrifning samt i Christendomen efter Catechesen.

Undervisningen fortgår oafbrutet 4 dagar i veckan hela året igenom, under den ljusare tiden 8 och den mörkare 6 timmar om dagen, utom vid de stora Högtiderna: Jul, Påsk och Pingst, då Barnen allt efter omständigheterna erhålla 8 till 14 dagars ledighet, samt under bergningstiden, då även de barn befrias, som kunna vara sina Föräldrar till något biträde.

Pastor i Församlingen åligger att tillhålla Scholmästaren att fullgöra hvad honom enligt Instructionen åligger, samt genom tvenne gångor om året anställd examen göra sig underrättad om barnens framsteg.

Scholmästaren har ½ mantal frälse till boställe, hvilket han för närvarande räntefritt innehafver, utan andra onera, än husens vidmagthållande. Utom Bostället, hvilket Scholans Stiftare skänkt till denna inrättning, är äfven en fond af 800 Rdr Bando, gifven af samma välgörare, af hvilken räntan (48 Rdr B:co) användes till lön för Scholmästaren och en annan fond utaf 200 Rdr B:co, gifven af samma Herre, till Scholhusets vidmagthållande, samt till böckers och scholmaterieliers inköp för Scholebarnen.

Denna undervisningsanstalt, som redan gjort Församlingen mycken nytta, lofvar dock att hädanefter blifva nyttigare, sedan, enligt Kongl. Maj:ts Utslag af d. 17 Januari 1827, Scholan börjat att förestås af en Prestman, och genom vederbörandes omsorg växelundervisningsmethoden ofördröjligen kommer att begagnas."

Mörkös förste skollärare

23-åringen som fick förtroendet att bli Mörkös förste skollärare hette Per Collini och var född i Ovansjö i Hälsingland. Efternamnet lär stamma från en gård som hette Kullen eller något liknande. (Det finns fler med liknande namn som varit präster och lärare, som Georg Collenius från Ovansjö som blev skolmästare i Wallby 1814 och präst i Willberga 1827, och Astolf Gustaf Leopold Collinder som blev kyrkoherde i Bollnäs 1868 och domprost i Strängnäs 1882.)

Att en hälsing blev den förste skolläraren på en ö i Sörmland hänger säkert ihop med att dåvarande prästen på Mörkö, Anders Fraenell, också han var från Hälsingland. Skolläraren umgicks säkerligen flitigt med familjen på prästgården Botten, för 1819 sammanvigdes "Skolmästaren Herr Petrus Collini i Skesa med Jungfru Gustafva Charlotta Fogelgren i Botten".

Paret fick två barn, Georg Hendric den 12 februari 1820, och Maria Elisabeth 14 oktober 1822. Vid tiden för dotterns födelse hade familjen flyttat från Skäsa till Klockargården vid Mörkö kyrka, och Per titulerades "organisten m.m. Hr P. Collini". Huruvida skolundervisning ingick i klockarens sysslor framgår inte, men det är troligt.

Skolundervisningen var kvar vid Skäsa fram till 1866. Då gjordes ett markbyte, så att församlingen fick mark vid Eneboda invid kyrkan och klockarbostaden. Vid Eneboda byggdes ett skolhus som ännu står kvar.

Tyvärr drabbades Per Collini av lungsot och lämnade det jordiska redan vid 36 års ålder. Änkan och barnen flyttade från Mörkö tre år senare.

Från Kentucky till Bollnäs

Georg Henrik ColliniSonen Georg Henric kom till Alfta, där han växte upp hos kyrkoherden Anders Fraenell, som ju tidigare var kyrkoherde på Mörkö. Georg Henric gifte sig med dottern Catharina Fraenell, också hon född på Mörkö. 1843 emigrerade han till Louisville, Kentucky, i USA men återvände till Sverige 1851. Tydligen hade det gått honom väl där borta för han köpte Bro gård i Hedens by, Bollnäs socken, 1851 och styckade upp den tomter som såldes till hantverkare och köpmän. Själv öppnade han en affär vid Bro gård och byggde flera nya hus.

Detta var strax efter att städernas monopol på handel hade upphävts, och Georg Henric passade på att snabbt bygga upp ett centrum för handel och hantverk på sina ägor. Snart växte ett nytt samhälle upp som skulle bli tätorten Bollnäs. Klockarsonen startade ett ångbåtsbolag som bedrev trafik mellan Söderhamn och Bollnäs. 1872 var han med om att grunda Bollnäs bryggeri.Järnvägen kom till Bollnäs 1878 och konkurrerade ut ångbåtstrafiken. Året efter flyttade Collini därifrån. Han avled 1899 i Ljusdal. Nyligen fick han en park uppkallad efter sig i Bollnäs.

(Med tack till Bo Hedskog, sondotters sonson till Georg Henric Collini.)

*) Om vi tycker att byråkratins kvarnar mal långsamt idag, så kan vi trösta oss med att jämföra med hur det var för 200 år sedan: Nils Bondes och Christina Flemmings donationsbrev "ingavs på 1780-talet till Kungen för permutation (ändring) av Hörningsholms fideikommissbrev så att donation av mark och penningmedel från fideikommisset skulle bli möjlig. Permutation medgavs år 1812." (citat Carl Bonde)